Fullt på förlossningen när vi kommer på kvällen och fullt när vi åker hem. Ibland undrar man hur vi ändå på nått vis har får det att fungera. 30 minuter efter att jag kommit till jobbet står jag på operation och vi skall snitta en 34 veckors som behöver komma ut fort. Allt gick bra och tillbaks på förlossingen väntar fler patienter.En förstföderska som har jättejobbigt och som måste få en EDA. Alla har fullt upp och samtidigt som man jobbar med sitt så försöker man hjälpa andra. En annan patient har maginfuensa, som tur var hade jag inte hand om henne .Normalt sett tar vi inte in patienter med maginfluenza men hon hade börjat få värkar så då måste man.
Så det jobbigaste av allt, ett föräldrarpar vars barn inte lever. Det är lika jobbigt varje gång och gör så ont i hjärtat.
Natten går i racerfart och när jag på morgonkvisten sätter mig en stund i soffan för att pusta så önskar man att det var i sängen där hemma man låg. Nu får vi se hur det ser ut i kväll, man kan ju bara hoppas att det har lugnat ner sig.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar